1:1 – en frälsning?!

Nej, en frälsning är det väl inte, men oj vad mycket lättare det går. Tidigare var gången:

1. Gå in på lärplattformen (Pingpong) och boka datavagnen de lektioner du behöver. 50% av gångerna blev det tummen upp, 50% av gångerna var den inte ledig och då fick man åter sätta sig med pannan i djupa veck för att fundera ut hur man kunde ändra sin planering.

2. Vid given lektion lokalisera nyckeln till vagnen som ibland hamnat på villovägar. Det innebär att likt en detektiv följa nyckelns spår från lektion till lektion. Detta kunde om man hade otur ta en en stund, vilket innebar försening till lektion. Riktig otur innebar att idrottsläraren har med sig nyckeln ut till orienteringsskogen och därmed kunde man glömma att tillgången till datorerna den lektionen.

3. Vandra vid lektionens start upp till våning 2 tillsammans med klassen och hämta datorerna (att köra ner vagnen innebär att ta den över en mängd höga trösklar, ned i hissen, bort i korridoren, få tinnitus av de osmörjda hjulen och ryggskott på köpet = inte ett alternativ). Förhoppningsvis har man inte tappat bort någon elev på vägen upp (eller ner).

4. Ta ut datorerna och hoppas på att klassen innan satt in laddningssladdarna, annars är det kört.

5. Öppna upp laptoppen och hoppas att att samtliga tangenter sitter på plats, annars är det kört.

6. Logga in på datorn och hoppas att inte nätverket strejkar, annars är det kört.

Om man nu har tur så kan eleverna nu börja arbeta på sina datorer. Men har man otur så har 50 minuter nästan gått och det är dags att plocka ihop och gå tillbaka med datorerna till datasalen…

Nu är det aningens lättare. Samtliga punkter ovan kan strykas, förutom 6:an då. Nätverket funkar för det mesta, trots allt…

Man kan säga vad man vill, att varje elev har sin dator/platta gör sitt till. Det hade varit intressant att mäta hur mycket tid jag tidigare lade på att administrera detta med datavagnen. Jag skulle i och för sig kunna göra det, det är ju bara år 6 och år 7 som har egna datorer hos oss. Jag undervisar också i år 9 och där får jag fortfarande dras med datavagnen. Återkommer med en uträkning så småningom.

Det är känns lyxigt med 1:1. Men det borde vara en självklarhet. På alla skolor. Visst är det mycket mer som ska till för att undervisningen ska lyfta ännu ett steg. Det räcker inte bara med en skrivmaskin. Men om jag kan få stryka all tid som jag lagt på datavagnen och lägga den på att utveckla mina pedagogiska idéer så blir nog alla nöjda!

/H

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s